Till innehåll
Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Målområde: Ett välmående Västmanland

Delmål: Minska andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Utveckling sedan 2007 är positiv i 14 av länen, däribland Västmanland. Mellan de senaste två mätpunkterna har dock 18 av 21 län försämrat sina resultat. Det är också relativt stora skillnader mellan länen. Västmanland placerade sig 2017 i det nedre skiktet.

 

 

Hur/vad mäter vi?

Delmålets uppfyllelse utvärderas mot andelen av samtliga individer i åldrarna 0-19 år som lever i hushåll med låg inkomst. Till hushåll med låg inkomst räknas de som erhållit ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag) under året eller där inkomsterna under året understigit socialbidragsnormen. Med socialbidragsnormen avses summan av kostnader som ska täcka individers grundläggande behov avseende: livsmedel; kläder och skor; fritid och lek; hygien; barn- och ungdomsförsäkring; förbrukningsvaror; dagstidning; telefon; TV-avgift. Hur stor summan blir varierar därför mellan kommuner och år.

Omkring 55 procent av barnen i utsatta ekonomiska hushåll finns i Västerås, vars positiva utveckling över en tioårsperiod är den störst bidragande orsaken till att länets totala andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll minskat.

Förutom Västerås är det endast i Sala och Norberg som andelen minskat över samma period. Surahammar har haft ett minskat antal barn i ekonomiskt utsatta hushåll även om andelen ökat. I övriga kommuner ökar andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll och i varierande grad. Det är också värt att notera att finanskrisen 2009 tycks slagit hårt i hela länet. Även om det skett en återhämtning var det i endast fyra av tio kommuner lägre nivåer 2017 än 2008. Situationen i gruppen med utländsk bakgrund är problematisk i samtliga kommuner. Sammantaget bedöms delmålet inte uppnått.

Utveckling 2007 -2017 per län

Positiv utveckling för Västmanland

Utveckling sedan 2007 är positiv i 14 av länen, däribland Västmanland. Mellan de senaste två mätpunkterna har dock 18 av 21 län försämrat sina resultat. Det är också relativt stora skillnader mellan länen. Västmanland placerade sig 2017 i det nedre skiktet i ett spann som sträckte sig från 5,5 till

Eftersom antalet individer i åldrarna 0-19år förändras över tid och varierar mellan kommunerna finns anledning att ha såväl andelar som faktiskt antal i åtanke när utvecklingen nedan studeras. Sett till antal finns majoriteten av såväl hela åldersgruppen som dem i ekonomiskt utsatta hushåll i Västerås och individer i ekonomiskt utsatta hushåll fördelar sig över lag enligt åldersgruppens storlek i respektive kommun. Fagersta står dock ut vid en jämförelse. Där fanns 2017 en oproportionerligt stor andel individer i ekonomiskt utsatta hushåll.

Grafen är uppdelad per kommun där varje år är ett eget segment. Indikator mäter andelen invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll. Delmålet är del av det globala målet "Ingen fattigdom" i Agenda 2030.

Västmanland jämfört med övriga Sverige under perioden 2011-2017

Ekonomisk utsatthet mellan kommuner

Gapet mellan kommunerna är störra

Vid årsslutet 2017 bodde 62 325 individer i åldrarna 0-19år i Västmanland. Omkring 7 000 individer, eller 11,1 procent, firade in det nya året i ett hushåll som räknades som ekonomiskt utsatt.

Andelen som befinner sig i ekonomiskt utsatta hushåll i länet har förvisso sjunkit något över en tioårsperiod, från 11,8 procent 2007, men utvecklingen i kommunerna har sett olika ut över perioden. Kommunen med största andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2007 var Västerås, med 12,9 procent, och den lägsta andelen hade Surahammar, med 8 procent. 2017 hade Sala den lägsta (8,2 procent) och Köping den högsta (15,1 procent) andelen.

Skillnader mellan Västmanlands kommuner 2017

Källa: https://www.kolada.se/?_p=jamforelse&unit_id=27507

Skillnaden mellan grupper med svensk respektive utländsk bakgrund är mycket stor i samtliga kommuner. I de kommuner där nivåerna är som högst för utrikes födda är också skillnaderna som störst.

Gapet mellan kommunerna har alltså ökat och i endast två kommuner har andelen minskat sett över hela perioden. Sala, Västerås och Norberg. Ser vi till förändringen mellan de senast tillgängliga åren, 2016 och 2017, är det endast två kommuner där andelen minskat. Skinnskatteberg och Hallstahammar. Mellan 2016 och 2017 ökade andelen i riket med 0,2 procentenheter, från 9 till 9,2 procent, och om vi tar hänsyn till rikets utveckling så kan även Surahammar läggas till listan med kommuner som förbättrats relativt rikets utveckling.

Kombinerar vi aspekterna antal och andel kan vi utläsa hur det faktiska antalet barn i ekonomiskt utsatta hushåll förändrats från år till år i kommunerna och länet. Det blir tydligt att finanskrisen haft en kraftigt negativ effekt i samtliga kommuner men att återhämtningen därefter varit stark med minskat eller stillastående antal barn i ekonomiskt utsatta hushåll i nästan samtliga kommuner fram till 2016. Mellan 2016 och 2017, som är det senast tillgängliga statistikåret, har dock utvecklingen brutits.  

Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Mer om våra kakor